AI integrerad i robotteknik skapar enorma innovationsmöjligheter inom allt från industrin till hälso- och sjukvården och tjänstesektorn. Införandet av AI i robotteknik innebär också nya utmaningar för lagstiftare och jurister när det gäller att ta fram lämpliga regler för etikett, säkerhet, ansvar och skydd av data.
AI gör det möjligt att drömma om möjligheten för fordon att förflytta sig självständigt, vilket kräver ett särskilt förhållningssätt till reglering och standardisering av sådan teknik. AI kan också användas i industrirobotar som kan utföra komplexa och farliga produktionsprocesser och på så sätt öka både arbetsproduktiviteten och arbetssäkerheten. AI i medicinska robotar används för att utföra precisionskirurgi, diagnos och patientvård, vilket innebär att det finns frågor om ansvar och medicinsk integritet. Det handlar också om prylar för hemvård, utbildning och underhållning, där AI hjälper till att anpassa robotarnas funktioner till vad användarna behöver och föredrar.
Robotar som använder AI bearbetar och lagrar ofta stora mängder data, inklusive användarnas personuppgifter. Dessa uppgifter bör skyddas i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av privatlivet. Utformningen och driften av AI-aktiverade robotar bör baseras på etiska standarder som undviker eventuella missbruk och respekterar mänskliga fri- och rättigheter. Tillhandahålla särskilda normer och standarder som definierar kraven på säkerhet, effektivitet och tillförlitlighet för AI-aktiverade robotar.
Artificiell intelligens inom robotteknik är ett av de mest lovande områdena, där framsteg i flera avseenden skulle kunna förändra själva kärnan i mänsklig verksamhet. Samtidigt är en framgångsrik och säker användning av sådan teknik endast tänkbar under förutsättning att det skapas en lämplig rättslig ram som reglerar användningen av AI, dataskydd och skyddet av mänskliga rättigheter, och att ansvaret för robotarnas handlingar definieras. Det kommer att krävas gemensamma ansträngningar från lagstiftare, teknikutvecklare och samhället för att utveckla och omsätta detta ramverk i praktiken.
Artificiell intelligens – vad är det?
Artificiell intelligens (AI) är ett delområde inom datavetenskapen som handlar om att konstruera maskiner som kan göra saker, vanligtvis med hjälp av mänsklig intelligens. Mer specifikt handlar det om ett datorprograms eller en maskins förmåga att tänka, lära sig och förbättra sig själv genom erfarenhet, inlärning (att skaffa sig information och regler för att använda informationen), resonemang (att dra slutsatser från regler för att nå ungefärliga eller definitiva slutsatser) och självförbättring. I synnerhet har AI – inom maskininlärning – förmågan att lära sig utan explicit programmering för att kunna utföra automatisk databehandling.
Viktiga AI-komponenter och metoder är bl.a:
- Maskininlärning: Teknik som gör det möjligt för datorer att lära sig från data och göra förutsägelser eller fatta beslut baserat på tidigare erfarenheter.
- Deep learning är en delmängd av maskininlärning som består av mycket komplexa neurala nätverk med många abstraktionslager.
- Inspirationen till neurala nätverk ligger i strukturen hos den mänskliga hjärnan, som efter att ha tränats på stora datamängder kan lära sig och känna igen mönster.
- Olika tillämpningar av AI finns inom följande branscher:
- Sjukvårdsdiagnos, skapande av personliga behandlingsplaner och hantering av medicinsk data.
- Finansiella tjänster – Automatisering av handel, riskhantering och bedrägeriupptäckt.
- Fordon – utveckling av autonoma fordon och förarassistanssystem.
- Etiska och juridiska aspekter av AI-användning kräver särskild uppmärksamhet eftersom frågor om integritet, säkerhet och ansvar för maskinernas beslut uppstår. Detta förutsätter naturligtvis att det sker en verklig utveckling av lagar och regelverk som reglerar användningen av AI i enlighet med en säker och effektiv tillämpning i samhällets intresse.