AI får allt bredare tillämpningar inom psykologin genom nya metoder för att diagnostisera, behandla och forska om psykiska störningar. Att integrera AI i psykologisk praxis har dock också gett upphov till flera juridiska frågor om sekretess, etik och ansvar. AI kan analysera tal, ansiktsuttryck och beteendemönster för att identifiera tidiga tecken på en psykisk störning. Genom att tillämpa AI på data om patienter kan den föreslå en personlig behandlingsplan med hänsyn till patientens historia, reaktioner på tidigare behandlingar och genetisk information. AI-driven telepsykologi gör det möjligt att genomföra sessioner på distans, medan den i realtid kontinuerligt analyserar sessionsdata för att uppskatta framsteg och göra realtidsjusteringar av den terapeutiska metoden. Artificiell intelligens hjälper till att analysera stora volymer psykologiska data från forskning för att förstå allmänna trender och komma på nya behandlingar. Personliga och känsliga patientdata behöver naturligtvis skyddas enligt kraven i dataskyddslagstiftningen, t.ex. GDPR. Frågor om ansvar vid diagnostiska eller terapeutiska fel som görs baserat på analys av AI-data måste regleras. Införandet av AI i praktiken bör till exempel ske i enlighet med yrkesetiska normer, såsom behovet av mänsklig övervakning och upprätthållandet av psykologers yrkeskompetens. Därför måste särskilda lagbestämmelser utarbetas för användningen av AI inom psykologin så att alla aspekter av medicinska standarder och lagstiftning följs. Användningen av AI inom psykologin är en mycket lovande inriktning som möjliggör betydande förbättringar av kvaliteten på och tillgängligheten till psykologisk vård. För att AI:s fulla potential ska kunna utnyttjas måste dock själva tillämpningen av AI vägas in fullt ut ur juridisk och etisk synvinkel. Utarbetandet av tydliga regleringsmekanismer och normer kommer att underlätta en säker, effektiv och etisk användning av AI inom psykologin samtidigt som patienternas rättigheter och intressen skyddas.