Med det ständigt växande hotet från cyberattacker blir AI inom cybersäkerhet allt mer relevant och viktigt som ett verktyg för att skydda informationssystem och data. Eftersom AI kan upptäcka, analysera och motverka cyberhot mycket snabbare än den mänskliga hjärnan blir AI en viktig komponent i cybersäkerhetsstrategin. Samtidigt är introduktionen av AI i denna verksamhetssfär också förenad med vissa rättsliga problem och kräver att särskilda rättsliga ramar utarbetas. AI analyserar nätverkstrafik och användarnas beteendemönster för att identifiera avvikelser eller misstänkta aktiviteter som kan bidra till att upptäcka potentiella attacker redan innan de inträffar. De AI-drivna systemen blockerar automatiskt skadliga operationer eller isolerar de infekterade områdena i nätverket, vilket drastiskt minskar svarstiderna vid incidenter. AI kan förutse och anpassa sig till nya typer av hot med hjälp av maskininlärningsalgoritmer genom att kontinuerligt uppdatera databaser och detektionsmetoder. Implementeringen av AI bör följa kraven i integritetslagstiftningen, t.ex. GDPR i Europa. En avgörande punkt kommer att vara att AI:s behandling av data måste vara transparent och kontrollerbar. Det bör klargöras att man är ansvarig när potentiella AI-misstag resulterar i dataintrång och leder till olämplig informationsåtkomst. Användningen av AI inom cybersäkerhet, precis som utvecklingen av AI, kommer alltid att gå hand i hand med etiska standarder, inklusive att inte använda AI för olaglig övervakning eller kränkning av mänskliga rättigheter. Artificiell intelligens integrerad i cybersäkerhetssystem är ett kraftfullt defensivt verktyg i den digitala tidsåldern. För att AI ska fungera korrekt och effektivt krävs dock en bred rättslig ram som garanterar att dataskydd garanteras och att missbruk förhindras. En laglig reglering skulle göra det möjligt att fullt ut utnyttja AI:s fördelar för att förbättra cybersäkerheten och samtidigt minska riskerna och eventuella negativa konsekvenser.