Om artificiell intelligens tillämpas på arkitektur öppnar det helt nya möjligheter för design, planering och genomförande. AI kan avsevärt påskynda och underlätta processen för utarbetande av arkitektoniska projekt med hög noggrannhet och kostnadsoptimering. Å andra sidan medför integrationen av AI i arkitektonisk praxis ett antal juridiska frågor som behöver uppmärksammas och anpassas till befintliga lagar och regelverk. Användningen av AI i arkitektoniska projekt gör det möjligt att på mycket kort tid få fram ett designkoncept baserat på fastställda parametrar och kundens preferenser. AI kan analysera stora mängder data om byggnadernas funktionalitet och hjälper till att hitta de mest effektiva planeringslösningarna. Det används för att simulera byggnaders beteende i olika miljöer, vilket möjliggör en preliminär bedömning av hållbarhet, energieffektivitet och andra viktiga parametrar. AI kan utforma intelligenta byggnader som är integrerade med byggnadsförvaltningssystem för att möjliggöra bättre resursanvändning och ge bättre levnadsförhållanden för de boende. Det finns ett akut behov av att ifrågasätta frågor som immateriella rättigheter vid användning av AI i arkitektur, designens originalitet och vem som är upphovsman och programvara som utvecklats med hjälp av AI. Design som utvecklas med hjälp av AI måste uppfylla alla relevanta bygg- och arkitekturregler och standarder. Etiska överväganden vid användning av AI rör både integritets- och tillgänglighetsfrågor i arkitektoniska lösningar. Artificiell intelligens kan radikalt förändra arkitektonisk praxis genom att tillhandahålla nya verktyg för att utforma och förvalta byggnader. För att AI ska kunna användas fullt ut och på ett effektivt sätt inom arkitekturen krävs i alla händelser att särskilda rättsliga ramar för immateriella rättigheter, ansvar, efterlevnad och etiska normer utvecklas och implementeras. Endast en väl genomtänkt rättslig reglering kommer att maximera fördelarna med AI inom arkitektur: säkerhet, innovation och hållbarhet.